Vad är skillnaden? Plopp vs Center

Välkommen till Munsbiten! Om du är en ny besökare, läs gärna mer om bloggen och hur du kan göra för att prenumerera på nya inlägg. Tack för ditt besök!

Den eviga frågan alla mat (eller bara godis) nördar någonsin ställt sig: vad är egentligen skillnaden på Plopp och Center? Den ena innehåller enligt beteckningen ”Choklad med toffeefyllning”, den andra ”Toffeefylld choklad”. Förvirrande, inte sant?

Dock vittnar många (om än amatörmässiga) blindtest inom vänskapskretsen att många känner skillnad i smak och textur.

Nu har det gått så långt att Wikipedia har en egen sida för frågan. Jag tycker det är väldigt roligt. De skriver:

”Enligt tillverkaren är Plopp mer lättflytande på grund av koktiden.[källa behövs] Plopps fyllning innehåller även mer socker och har en mer knäckartad karaktär. Plopp innehåller aromen kumarin, till skillnad från Center som har smak av kola.[källa behövs]”

Med tanke på just [källa behövs] kan man ju fråga sig hur korrekt denna faktan verkligen är.

Under tiden som mysteriet spinner vidare, fortsätter jag att äta min Plopp. Center just don’t do it for me. Men jag vet inte riktigt varför.

Mer om .
» Kommentering avstängd » Kommentering avstängd » Prenumerera » RSS » Trackback » Pusha » Facebook

Cravings och recept på chokladsås

Det här med att vara gravid och få cravings är spännande, minst sagt. Man vet aldrig vad som kan utlösa cravingen, när den ska inträffa eller vad den kan vara. Låt mig illustrera: för några veckor sen drömde jag om marängsviss. Ni vet, den barnsligaste av alla desserter men som tom. kungahuset gillar så den döptes om till hovdessert. För er som inte gick på barnkalas när ni var små eller hänger med kungen ut på jakt kan jag berätta att det hela består utav glass, vispad grädde, chokladsås (gärna lite för mycket för vad som anses normalt) och maränger. Läskiga människor tillsätter även banan, vilket jag anser är en skymf mot hela idén. Nåväl.

Jag försökte förtrycka mitt behov av maränger, chokladsås, grädde och glass och lyckades nästan. Efter sex dagar kunde jag inte stå emot längre. Jag gjorde den största skål marängsviss världen har skådat (barnen på dagis hade varit gröna av avund), smällde i mig alltihop och mådde sedan illa i flera timmar efteråt. DÅ gick cravingen över.

Nu senast är min fixa idé potatisbullar. Helst färdiggjorda, såna man fick i skolan när man var liten. Mycket nyttigare än marängsviss (speciellt med en sallad till) men det får mig ändå att undra lite. Vad är det med den här graviditeten som gör att mitt matbehov har regregerat till lågstadiet? Nån som har en aning?

För er som efter detta inlägg nu blev sugna på marängsviss lägger jag upp ett recept på hemmagjord chokladsås. Kanske det känns lite bättre om man i alla fall gjort något fysiskt själv för att förtjäna hovdesserten?

Hannas chokladsås

Blir ca 5 dl färdig sås och räcker alltså till 5 pers enligt kokboksangivelser och 3 pers enligt mig…

  • 2,5 dl grädde (välj mellangrädde om du vill hålla igen lite)
  • 2,5 dl vatten
  • 200 gram strösocker
  • 100 gram kakao
  • 25 gram smör
  • 25 gram choklad (gärna av hög kvalité och kakaohalt runt 50%)

Blanda grädde, vattnet, sockret och kakaon i en kastrull på hög värme men inte max. Rör hela tiden så det inte bränner i botten. Rör tills sockret har smält och du börjar få en sås. Hacka eller bryt chokladen och blanda i. När den har smält helt, blanka upp såsen med smöret. Ta da! För extra pluspoäng hos Martha Stewart, baka dina egna maränger. Recept kommer.

Passar både stora och små.

Passar både stora och små.

Räknas detta som produktplacering?;)

Räknas detta som produktplacering?;)

Jag är kallskänka, inte kock.

Visst, tomejto tomaato och hårklyverier eftersom båda jobbar i kök och båda jobbar med mat. Och ja, jag kan fuska vid spisen och kan kanske passera som kock på en mindre sylta förutsatt att ingen synar mig alltför noga i kanterna eller White Guide kommer förbi. Men…

Jag är verkligen sjukt mycket bättre på kallsidan. Förrätter och desserter är mitt gebit och det blir plågsamt uppenbart kvällar som denna. Kvällar då jag ska ”labba lite i köket” och projektet för dagen är middagen. Tur är att A friade för en vecka sen och nu som officiell fästman MÅSTE gilla min mat (eller iallafall ljuga övertygande) för jag är inte säker på att det som just nu pågår i ugnen kommer bli ätligt. Kan innehålla spår av fisk i alla fall. Wish me luck.

Blääää

Jag är trött och hungrig. Det verkar ha blivit lite av ett kännetecken för mig den senaste månaden. Jag muttrar och undrar fortfarande när våren ska komma och jag får använda mina nya heta vårskor och världen svarar mig med en snöstorm. Tackar…

Jag har inget bra recept att tips om just nu. Jag vet, jag är hemsk, men knorret från min mage överröstar alla försök till vettiga tankegångar. Så vad ska jag äta då? Jag spenderade alldeles för mycket pengar på Asian Livs igår. Det blir nog nåt med nudlar och skumma såser med färgglada etiketter på. Smaklig!

» Kommentering avstängd » Kommentering avstängd » Prenumerera » RSS » Trackback » Pusha » Facebook

Jag har…

Börjat träna istället för att blogga. Jag ska försöka hinna med både och så klart, men denna vecka har bloggandet blivit lidande. F’låt.

Veckans händelser är i allafall dessa:
* Jag har fått fast anställning! Yay! Betald semester och massa vuxen poäng!
* Jag och A har bokat en resa till Miami i april. Helt underbart.
* Jag var och dansade till 2ManyDJ’s i fredags. 3,5 timmes dansade ihop med 800 andra. Magiskt roligt!
* Jag har gjort en vaniljyoghurt pannacotta med för mycket gelatin i. Spännande, men inte alls det resultatet jag ville ha. Svårt att dosera när man är van vid ”restaurang gelatin” (större blad)
* Jag har varit på mitt livs första gym pass och har numera ont på ställen jag inte ens vet var de sitter.

» Kommentering avstängd » Kommentering avstängd » Prenumerera » RSS » Trackback » Pusha » Facebook

Lågkonjunktur del 2

Det är visst inte bara mina chefer som nojjar över minskande gästantal: http://nyheter24.se/nyheter/inrikes/115737-melker-andersson-rear-ut-sin-mat

Vad säger man? Min spontana fundering är hur mycket påslag de måste ha på sin mat, om de har råd att sänka priserna med 50%. Och om de kommer tjäna eller förlora på affären. En del råvaror kommer i alla fall inte behöva gå till spillo och det är ju alltid bra.

Kan även nämna att INGEN köpte mina äppelknyten, varken igår eller idag. Jag är ytterst förorättad och kompenserade med att ge ut de till personalen istället som glatt smaskade i sig. Nu ligger jag iallafall på plus hos personalen:)

Influensa och en ode till risoni

Jag är riktigt riktigt risig och hemma från jobbet för första gången sen jag började i juli. Influensan har fått mig i ett hårt grepp och vägrar släppa taget. Nej, jag vet. Jag är inte döende. Men nog känns det lite lite som det trots allt. (Om jag har konstiga meningsbyggnader eller nåt ser knasigt ut i detta inlägg är det för att jag har en temp på 38.9. Jag väntar bara på hallisarna). Framför allt för att jag har tappat precis all matlust. Ingenting lockar. Zip. Nada. Nothing.  Väldigt ovanligt för att vara jag.

Även om jag inte är sugen på något, vet jag ändå på ett logiskt plan att det finns massa gott jag gillar äta och laga till. Risoni är en av de sakerna. För er som inte redan visste det, är risoni en pastasort, i formen av stora risgryn. Jag har ju i hemlighet en teori (som jag nu kommer dela med mig av så ring inte psyket) om att pasta smakar olika beroende på vilken form den har. Och då menar jag bortsett från ändrad mängd ägg i degen, olika mjöl osv. Jag menar på att makaroner har en tråkig form och därför inte är goda, medan tex risoni har en bra form (jag gillar verkligen ris också kanske jag ska nämna) och därför är smaskens. Så är det. I mitt skafferi hittar ni inga makaroner.

Så vad gör man då med risoni? Att servera den som du skulle göra med spaghetti är inte riktigt rätt, däremot går det bra att ersätta ris med risoni i de flesta recept. Jag brukar ha risoni i pastasallader, eller koka den separat, ha i nån god sås och servera den som en väldigt krämig pastarätt/soppa/klet.  Den är ju solklar i minestrone eller gör en annorlunda risotto på den.

Förlåt, hjärnan orkar inte producera ett recept. Påminn mig så kommer det senare. Got to go, got a bed to catch.

Risoni

Mer om , .

Födelsedag!

Att fylla år nära jul och nyår är lite speciellt. Dels är folk lite extra trötta på både mat och paket efter julhelgen plus att de allra flesta även har sin nyårs bakfylla alltför färskt i minnet för att vilja gå ut och slarva igen dagarna efter. Även jag själv lägger inte riktigt samma krut på min födelsedag som om jag skulle fyllt år i juli. Men lite firade måste det ju bli ändå så i måndags hade jag lite vänner över på FödelsedagsFörFest vilket blev väldigt lyckat. Dock hade jag varken tid eller energi att bjuda på nåt mer avancerat än chips ur påse så det var det det blev. Dock svängde jag ihop en bål som liknade denna:

Födelsedags bål

  • En del vitt vin
  • Två delar fruktsoda
  • Lite apelsinjuice
  • Lite ljus rom
  • Bitar av mango, apelsin, lime och ananas
  • Is
  1. Blanda allt i en stor skål och smaka dig fram till vad du gillar. Fruktsodan kan bytas ut till läsk av valfri smak.

Denna låt gillar jag verkligen och den spelades några gånger i måndags

» Kommentering avstängd » Kommentering avstängd » Prenumerera » RSS » Trackback » Pusha » Facebook

All work and no play…

Nu är det slutspurt. December. Överlever jag det här, då klarar jag vad som helst tror jag. Vi matar just nu ca 160-200 personer om dagen och jag är ansvarig i kallskänken. Och det fungerar!  Jag skulle gissa att jag kommer bli sjuk i samma ögonblick som vi stänger för julen. Until then är det bara att bita ihop och springa snabbare…

» Kommentering avstängd » Kommentering avstängd » Prenumerera » RSS » Trackback » Pusha » Facebook

Hanna hjärta Samba och funderar över gulddrakar

Jag vet, bloggen har kommit lite i kläm de senaste dagarna. Förlåt. Men det händer verkligen för mycket på alla plan just nu och tiden räcker inte riktigt till. Anyways…

Jag har idag hittat mitt nya favorit sushiställe: Samba Sushi, på götgatan i Stockholm. Åh himmel, once you go Samba you never go back! Jag kanske är lätt imponerad eller så var jag bara väldigt hungrig, men jag är i alla fall inte van med ett sushiställe som

  1. Lägger ned tid på vackra upplägg, även i take away-lådan.
  2. Skär upp sushi fisken allt efter att de beställs. Gör en massa skillnad i smaken!
  3. Använder kryddor, och då dessutom på ett annorlunda, gott och roligt sätt.

Jag är verkligen tagen, och kan garantera att detta inte var sista besöket.

Så, några tankar om årets Gulddrake. Det första jag undrar över är varför Berlin inte var nominerade i bar kategorin? Som mitt absoluta stamställe och dessutom fd. arbetsplats kan jag säga att det inte finns ett ställe i stan som kommer nära Niclas drinkar, Rickards meny och den atmosfären på en yta lika stor som min 1,5:a. Mitt vardagsrum när jag inte hemma. Bäst.

Att sen Mathias Dahlgren sopade mattan med konkurrenterna och knep titeln i både mellan och lyxklassen känns inte helt överraskade. Folk har viskat om framtida stjärnor i Guide Michelin sen de öppnade dörrarna och jag kan tänka mig att vi ev kommer få se stället få sin andra under 2009. Jag har ännu inte varit där, men när jag rånat en bank är det där ni hittar mig, djupt begraven i tallrikar…

(Bild tagen från sambasushi.se)