Lyckan över en elugn och hur man lyckas med lasagne

Åsikterna om vilket som är bäst, gas eller el kan verkligen gå isär när man pratar med matfantaster. Båda sidor kan vara vansinnigt inbitna och alla hävdar så klart att just deras gas/el/induktionsspis är den bästa.

Som infödd Stockholms och Södermalmstjej är jag uppvuxen med gasspis och har haft det i alla lägenheter utom en sen jag flyttade hemifrån som 19åring. Jag ÄLSKAR gasspis. Det blir riktigt varmt, riktigt fort och jag har tom. lärt mig bemästra hur man tänder den utan att bränna sig. Däremot HATAR jag gasugn, nästan lika passionerat som min förtjusning över spisen. Att försöka tillaga mat (eller gud förbjude baka) i gasugn är helt klart ensam orsak till mitt enda gråa hår på huvudet. Jag har förträngt nästan alla misslyckade gratänger, muffinsatser, ojämna kycklingar och konstiga pajer som åkt i sopen de senaste åren och helt enkelt resignerat inför det faktum att det går inte att laga mat i gasugn.

Men nu…Vi flyttade ihop ”på riktigt” i oktober, jag och A. Jag var måttligt imponerad av elspisen som kom med den nya lägenheten men tänkte för mig själv att det övriga köket (massa förvaring, läckra ytor att jobba på och en riktig fläkt) kompenserade den väl. Oj oj, jag hade fel. För elspisen kom även med en ELUGN och sen kunde jag inte klaga mer! Med över och under värme och grillinställning! Det är ju nästan så man blir religiös!

Till As stora förtjusning har ugnen ( i gott samarbete med mig) hittills bjudit på ugnsrostade rotsaker (alla vackert jämnbruna), grillade kycklingdelar, kladdkaka, små kakor, köttfärslimpa och nu senast lasagnen med stor L. Den var strålande, lagom krämig men ändå välformad och god så där så man kan se tjocka italienska släkten (inte min egen, men man kanske kan låna nåns?)  föräta sig och sen kvida av lika delar magont och förtjusning. Mina vänner, jag ska nu ge er hemligheten:

Det är egentligen två. Det ena är ost. Massa ost. För mycket ost. Gärna flera olika sorter, både i såsen och som ”tak” att gratinera. Jag blandade västerbotten, prästost och parmesan. Den heliga treenigheten. Lasagne och ost är lika med kärlek. Fråga bara katten Gustaf.

Den andra hemligheten är jämn värme. Precis, motsatsen till gasugn. Så ja, jag älskar gasspis men jag älskar även min elugn. Modellerna som är tvådelade (gasspis med elugn) är ett enkelt sätt att få mig mjuk i knäna och fuktig i ögonen. En dag, älskling. En dag ska du bli min. Tills dess bjuder jag på ett lasagne recept som kommer ganska nära mitt eget:

Lasagne (Recept lånat från Arla och förfinat av Hanna)

ca 6 portioner (gör gärna en dubbelsats och frys in.)

500 g köttfärs
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
smör
1 burk krossade tomater
2 msk tomatpuré
2 tsk oregano, basilika, timjan
1 krm svartpeppar1 köttbuljong ( jag gillar att jobba med fonder. Orkar du inte göra själv så fungerar Bong’s fint. Till detta recept använde jag oxfond)
9 lasagneplattor
(Tabasco eller Sambal Oelek i valfri mängd. Jag gillar när det är lite tryck i)

Ostsås:
3 msk vetemjöl
7 dl mjölk (inte lättmjölk, det blir lätt för blött)
3 dl Arla Köket riven ost gratäng (behöver absolut inte vara Arlas och dubbla gärna mängden…=)
1/2 tsk salt

Gör så här:

Sätt ugnen på 225°. Skala och hacka löken och vitlöken. Fräs mjuk i smör i en stekpanna. Lägg i köttfärsen och stek den under omrörning så att den smular sig. Tillsätt krossade tomater, tomatpuré, oregano, peppar, buljongen och tabascon. Låt såsen koka ca 5 min (gärna längre, det utvecklar smakerna). Vispa ut mjölet i hälften av mjölken i en kastrull. Häll i resten av mjölken och låt det koka upp under vispning. Låt såsen koka ca 3 min. Rör ner hälften av osten och smaksätt med salt.Varva köttfärssås, ostsås och lasagneplattor i en smord ugnssäker form. Avsluta med sås. Strö över resten av osten. Grädda i nedre delen av ugnen ca 30-40 min. Servera med en sallad.

Lasagne i sin finaste form.

Lasagne i sin finaste form.

Cravings och recept på chokladsås

Det här med att vara gravid och få cravings är spännande, minst sagt. Man vet aldrig vad som kan utlösa cravingen, när den ska inträffa eller vad den kan vara. Låt mig illustrera: för några veckor sen drömde jag om marängsviss. Ni vet, den barnsligaste av alla desserter men som tom. kungahuset gillar så den döptes om till hovdessert. För er som inte gick på barnkalas när ni var små eller hänger med kungen ut på jakt kan jag berätta att det hela består utav glass, vispad grädde, chokladsås (gärna lite för mycket för vad som anses normalt) och maränger. Läskiga människor tillsätter även banan, vilket jag anser är en skymf mot hela idén. Nåväl.

Jag försökte förtrycka mitt behov av maränger, chokladsås, grädde och glass och lyckades nästan. Efter sex dagar kunde jag inte stå emot längre. Jag gjorde den största skål marängsviss världen har skådat (barnen på dagis hade varit gröna av avund), smällde i mig alltihop och mådde sedan illa i flera timmar efteråt. DÅ gick cravingen över.

Nu senast är min fixa idé potatisbullar. Helst färdiggjorda, såna man fick i skolan när man var liten. Mycket nyttigare än marängsviss (speciellt med en sallad till) men det får mig ändå att undra lite. Vad är det med den här graviditeten som gör att mitt matbehov har regregerat till lågstadiet? Nån som har en aning?

För er som efter detta inlägg nu blev sugna på marängsviss lägger jag upp ett recept på hemmagjord chokladsås. Kanske det känns lite bättre om man i alla fall gjort något fysiskt själv för att förtjäna hovdesserten?

Hannas chokladsås

Blir ca 5 dl färdig sås och räcker alltså till 5 pers enligt kokboksangivelser och 3 pers enligt mig…

  • 2,5 dl grädde (välj mellangrädde om du vill hålla igen lite)
  • 2,5 dl vatten
  • 200 gram strösocker
  • 100 gram kakao
  • 25 gram smör
  • 25 gram choklad (gärna av hög kvalité och kakaohalt runt 50%)

Blanda grädde, vattnet, sockret och kakaon i en kastrull på hög värme men inte max. Rör hela tiden så det inte bränner i botten. Rör tills sockret har smält och du börjar få en sås. Hacka eller bryt chokladen och blanda i. När den har smält helt, blanka upp såsen med smöret. Ta da! För extra pluspoäng hos Martha Stewart, baka dina egna maränger. Recept kommer.

Passar både stora och små.

Passar både stora och små.

Räknas detta som produktplacering?;)

Räknas detta som produktplacering?;)

Nystart!

Jo, det har varit lite tyst här inne ett tag. Skälet till det kom jag på i sommars: Jobbar jag mycket, lagar jag ingen mat hemma. Lagar jag ingen mat hemma har jag inget att blogga om. Men…

Nu är det så att jag är gravid i v.18 och har blivit sjukskriven de närmsta 5 veckorna (den första av dessa pågår just nu). Tydligen uppskattar inte bebisen och min kropp stressen, lyften och allt annat härligt som hör restaurangköket till så båda sa ifrån. Läkaren ordinerade VILA och jag är redan rastlös.

Men vad botar rastlöshet om inte bakning, testandet av nya recept och uppfinnandet av nya? Så den här veckan har A kommit hem till lagad middag varje dag och bloggen får härmed nytt liv!

Vi börjar med den här överraskande goda soppan som jag snott från senaste nummret av ELLE- mat och vin. Jag kan ju för mitt liv inte följa ett recept utan att börja pilla i det, så mina egna ändringar står bredvid inom parantes…

Corn chowder
4–6 personer • 20 minuter

• 250 g majskorn (färska, frysta eller konserverade) (Ta gärna nåt bättre märke än Eldorado. De var ganska smaklösa i jämförelse med andra märken jag har ätit)
• 2 schalottenlökar (ta gärna några fler. Lök är billigt och nyttigt)
• 140 g rökt sidfläsk (funkar lika bra med bacon, men ta då gärna nån sort som är lite hårdare rökt)
• 2 msk smör
• 2 krm gurkmeja (går utan problem att utesluta men då tappar man lite av den fina färgen)
• 3–4 msk vetemjöl (eller red av i efterskott med maizena)
• 5 dl kycklingbuljong
• 5 dl standardmjölk (om du inte är rädd för kalorierna och vill lyxa till det lite kan du byta ut delar av mjölken mot grädde istället)
• salt och nymald svartpeppar
• tabasco (våga ta i en del, annars kan soppan lätt bli lite för ”gullig”)

Rosta majskornen i en torr panna tills de får färg. Skaka pannan då och då. Skala och hacka löken och tärna fläsket. Hetta upp smöret i en stor gryta och fräs lök och fläsk ett par minuter utan att det bränns. Pudra över gurkmeja och mjöl, rör om och tillsätt buljongen under omrörning. Häll i mjölken och majsen och låt det sjuda utan lock i cirka 5 minuter. Smaka av med salt och peppar samt några droppar tabasco. (Man kan även mixa delar av soppan med en stavmixer och sen blanda i resten av den omixade för lite matigare konsistens).

Servera gärna med varma mackor till. Grymt gott.

Smarrig corn chowder

Mer om , , , .

Pa-pa-pa-pa-pa-Pannacotta!

Denna fina dessert med ursprung i Italien är en av mina favoriter. Recepten på hur man gör kan skilja sig en hel del, likaså går åsikterna om hur man vill ha konsistensen isär. Några lutar åt det fastare hållet, andra mjukt och krämigt. Smaksättningen går att variera i det oändliga, det mesta passar ju med grädde och som dessert. Några förslag är kaffe, passionsfrukt, ingefära, lime, hallon, jordgubb, kardemumma… Det enda man ska tänka på är att vissa frukter har enzymer som bryter ned gelatinet och förhindrar att det stelnar (ananas och kiwi) så använd då hellre konserverad än färsk.

Ett bra grundrecept på pannacotta:

(Ger ca 10 portioner. Ja, det är restaurangmängder. Sorry)

  • 1 liter grädde
  • 2,5 blad gelatin (restaurangstorlek, tror de väger ca 2 gram st så räkna på det istället)
  • 200 gram socker
  • 1 vaniljstång
  • Ev smaksättare
  1. Blöttlägg gelatinet i kallt vatten. Koka under tiden upp grädden.
  2. Rör ner sockret i grädden, se till att det smälter
  3. Skrapa ur och tillsätt vaniljen.
  4. Rör i gelatinet. Se till att det blandas väl. Tillsätt ev smak.
  5. Sila av alltihop och håll upp i skålar om ca 1 dl.
  6. Låt svalna och kyl i minst 1 timme, gärna mer.
  7. Imponera på familj och vänner:)

Vanilj pannacotta

Sommarlängtan och sommarmat…

Nu får väl vintern ändå ta och ge sig snart? Jag har ju redan köpt sandaler… Jo, jag vet att nu kommer nån skriva en kommentar om att i Sverige kan man räkna med snö fram till slutet av april om man har otur och ni har så klart helt rätt i det. Jag är bara så less nu. Jag behöver värme och ljus. Tur att man har Miami resan att se framemot, men det är ju inte förräns i april. Är det bara jag eller är den här vintern lite tyngre än vanligt? Eller har jag bara förträngt fjolårets kyla?

För att muntra upp er och mig själv tänkte jag bjuda på ett recept som jag tycker är väldigt sommarbetonat även om stans alla caféer inte håller med mig och erbjuder den årets runt:

Sommrig Ceasarsallad

För ca 4 pers

Dressingen

  • 2 äggulor
  • 2 msk citronsaft (riktig, inte sån där läskig på flaska)
  • 1 burk sardeller
  • 2 st vitlöksklyftor
  • 2 tsk dijonsenap
  • 1 dl riven parmesan
  • 6 dl matolja
  • salt och peppar

Resten

  • 2 stora eller 3 små huvuden romansallad
  • 0,5 dl riven parmesan till servering
  • 4 skivor toastbröd till krutonger
  • 4 msk matolja till att rosta krutongerna i
  • En bit grillad kyckling, scampi eller lax om man inte vill ha salladen naturell.
  1. Riv, skölj och slunga salladen. Ta bort den nedersta trådiga delen på bladet, den är bitter. Lägg upp i skål en bunke.
  2. Tärna brödet. Rosta tärningarna med olja, salt och peppar i en panna  tills de blivit gyllenbruna och frasiga.
  3. Gör dressingen. Mixa ägggulorna, citronaften, vitlöken, parmesanen, sardellerna och senapen i en mixer. Se till att alla ingredienser har samma temperatur inkl oljan (förslagsvis rumstemperatur:), annars finns det risk att du spräcker dressingen. Tillsätt oljan långsamt i en tunn stråle precis som när du gör en majonäs. Om du tycker den blir för tjock kan man spä med lite vatten.
  4. Vänd ner dressingen i salladen. Strö över krutongerna (om du har några kvar. Risken att din kompis/partner/du själv har mumsat i dig dem under tiden du gjorde dressingen är överhängande) och resten av parmesanen. Lägg på din grillade kyckling/scampi eller lax bit. Ät.

Ceasarsallad

» Kommentering avstängd » Kommentering avstängd » Prenumerera » RSS » Trackback » Pusha » Facebook

Långkok – den som väntar på något gott…

Jag gillar verkligen långkok. Något jag fått intrycket av att mycket restaurangfolk (och folk i allmänhet) också gör. Indiska grytor, Boeuf bourgignon, Gulasch, Kalops, Chiligrytor… Mina favorit styckningsdetalj när det gäller långkok är utan konkurrans högrev. För er som inte visste det så sitter högreven precis framför entrecôte delen på kossan, högt upp på ryggen närmare nacken. Svårt att förklara utan att kunna rita. Högrev gör sig bäst om det får koka lääääänge. Mer sjuda än koka. Ge det minst 1,5 timme, gärna två till tre lite beroende på storleken på dina grytbitar och vilken gryta du gör.

Jag gjorde en Gulasch i måndags som blev riktigt trevlig. Om du är sugen, gör så här:

Gulasch

Blir ca 4 portioner

  • 3 gula lökar
  • matfett att bryna lök och kött i
  • 2 msk paprikapulver
  • ca 5 dl vatten
  • ca 400 g grytbitar av nöt
  • 2 dl rött vin eller rött matlagningsvin
  • ca 3-5 msk kalvfond el. 1,5 köttbuljongtärning
  • 2-3 st vitlöksklyftor
  • 2 dl krossade tomater
  • 4 st lagerblad
  • 2 msk tomatpuré
  • 1 tsk socker
  • 2 tsk sambal oelek eller 1 röd chillifrukt
  • 2 paprikor, gärna av olika färger. Inte grön. Gröna är äckligt. Alltid.
  • Salt och peppar efter smak
  • Gräddfil till servering

Gör så här
1. Skala och tärna löken i lite större bitar. Svetta löken glansig i margarin i en stor kastrull eller stekgryta. Tärna högreven också, i centimeter stora bitar. Bryn dessa i en separat stekpanna och lägg sedan över köttet med den svettade löken i den stora kastrullen. Strö över paprikapulver. Tillsätt vatten. TIPS: När man bryner kött ska man tänka på att inte lägga i för mycket kött i pannan åt gången då det kyler pannan och köttet blir kokt istället för stekt. Bryn hellre i omgångar.

2. Rör ner vin, fond, pressad vitlök, lagerblad, krossade tomater, tomatpuré och socker i grytan. Ha i sambal oeleken och rör ner den i grytan. Låt grytan koka under lock i 60 minuter. Ta av locket och koka ner grytan ytterligare minst 30 minuter till, gärna mer. Smaka av och prova en köttbit för att bestämma hur sönderkokt du vill ha den.

3. Skär paprikan i bitar och rör ner dem när det återstår 5 minuter. Smaka av med salt och peppar.

Servera med ris eller potatis, gräddfil eller creme fraiche och kanske en sallad till.

Gulasch

» Kommentering avstängd » Kommentering avstängd » Prenumerera » RSS » Trackback » Pusha » Facebook

Lågkonjuktur och sjukt goda äppel/mandelknyten

Det är lågkonjuktur och veckan innan löning i januari. Årets fattigaste vecka och det är väldigt lite att göra på jobbet just nu. Det blir lite extra tydligt eftersom det var så galet mycket i december, och går man från att göra 200 tallrikar till att nu kanske göra 90 tallrikar istället så känns det. Alla är rastlösa och lite oroliga. Jag passar på att göra sånt jag aldrig hinner annars, tex lägga lite extra krut på våra lunchrätter. Igår bakade jag äppel och mandelknyten som är på lunchmenyn idag. Hoppas att de säljer. Jag jobbar ju kväll idag så jag får inte riktigt se frukten av mitt arbete (pun intended:) De var iallafall sjukt goda. Testa själva:

Äpple och mandelknyten

För ca 4 pers

  • 2 äpplen
  • 100 gram mandelmassa
  • 3 msk socker
  • 2 msk kanel
  • 1 ägg
  • smördegsplattor
  1. Sätt ugnen på 175 grader. Skala och tärna äpplena. Låt under tiden smördegsplattorna tina. Det är snällast att låta de tina i kylen, men det går att stress tina dem också om du måste.
  2. Riv mandelmassan, och blanda med äpplena, kanelen och sockret.
  3. Kavla ut smördegen och skär till så du får fyrkanter. Storleken beror helt på hur mycket du tänker fylla dem, men börja med kanske 10 cm x10 cm och 4 msk fyllning.
  4. Vik in hörnen så du får ett knyte. Eller var kreativ och testa olika vikningar. Pirog-style eller kanske dumpling varianten? Poängen är att du ska ha äppelblandningen i smördegen. Hur du gör det är mindre intressant. Tänk däremot på att trycka ut luften när du viker, annars släpper de i ugnen. Pensla med det uppvispade ägget. In i ugnen i ca 10-15 min beroende på hur stora du gjort dem. De ska bli frasiga och gyllenbruna.
  5. Servera direkt med vaniljglass, vaniljsås eller nåt annat vaniljigt. Ät. Bjud gärna någon annan också.

Smördegsknyte

Muffins galore!

Efter att influensan haft mig i sitt järngrepp i nästan en vecka, släppte den taget om mig på fredagkvällen. På lördagen var jag pigg nog för att vara rastlös till tusen, men inte frisk nog för att hitta på något vettigt, så jag bestämde mig för att baka. Eftersom årets julklapp och födelsedagsskörd uteslutande har involverat kokböcker tänkte jag att det var dags att inviga en av dem: Leila Lindholms ”Piece of Cake”. Charmig kock+charmiga bilder= charmig bok. Nu var frågan bara om jag kunde baka charmiga godsaker också. Valet föll på Leilas muffinsrecept, närmare bestämt äppelmuffins med smuldegstäcke.

Inga konstigheter, inga svåra ingredienser. Dock kom jag på mig själv med att sakna den Kitchen Aiden vi har på jobbet, men det är enbart för att jag är lat och inget annat. Smeten blev pösig, allt luktade gott, förväntningarna var stora…

…och jag har fortfarande gasugn och trots all god vilja i världen så GÅR det inte att baka i gasugn. Jag borde inte ens försöka. Resultatet blir ju bara en gnällig matblogg och muffins som är brända i botten och som inte har tillskymelse till färg ovanpå. Det är inte Leilas fel. Inte mitt heller. Men något fel är det avgjort. A hävdade ihärdigt att kakorna var goda ändå och åt typ fyra stycken för att bevisa det och inte låta mig känna mig misslyckad. Tack älskling, men det hjälpte inte. Nästa gång ska jag testa att baka en tarte tatin istället. Den måste ju vara perfekt i min skrutt ugn…Om nån är sugen på konstiga muffins så hör av er. De åker i soporna i morgon.

Leilas äppelmuffins med crust

Muffinssmet grundrecept:

  • 100 g smör
  • 2 st ekologiska ägg
  • 1.5 dl strösocker
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 2 dl ekologisk mjölk 3%
  • 1 st citron, skalet
  • 4 dl vetemjöl
  • 2 tsk bakpulver
  • 1 nypa salt

Fyllning:

  • 3 st stora äpplen
  • 1 msk smör till stekning
  • 2 msk strösocker
  • 2 msk malen kanel

Smuldeg:

  • 75 g kallt smör
  • 2 dl havregryn
  • 1 dl vetemjöl
  • 1 dl strösocker

Gör så här:

1. Sätt ugnen på 175 grader varmluft om du vill göra stora muffins, och 200 grader varmluft om du vill göra små. Vispa ägg, strösocker och vaniljsocker poröst. Rör ner smält smör, mjölk och rivet citronskal.

2. Blanda vetemjöl, bakpulver och salt och rör ner i smeten. Placera ut pappersformar i en muffinsplåt.

3. Skär äpplena i klyftor. Stek dem i smör, strösocker och kanel. Låt svalna.

4. Blanda äpplena med muffinssmeten och fyll formarna till 2/3 med smet.

5. Tärna smöret och nyp ihop med havregryn, vetemjöl och strösocker i en bunke.

6. Strö lite smuldeg på toppen av varje muffins.

7. Grädda i cirka 20 minuter om du gör stora muffins, 12-15 minuter om du gör små.

Om du har gasugn: Don’t try this at home.

Det är pinsamt tydligt att detta inte är en bild av de muffins jag gjorde…

Äppelmuffins

Influensa och en ode till risoni

Jag är riktigt riktigt risig och hemma från jobbet för första gången sen jag började i juli. Influensan har fått mig i ett hårt grepp och vägrar släppa taget. Nej, jag vet. Jag är inte döende. Men nog känns det lite lite som det trots allt. (Om jag har konstiga meningsbyggnader eller nåt ser knasigt ut i detta inlägg är det för att jag har en temp på 38.9. Jag väntar bara på hallisarna). Framför allt för att jag har tappat precis all matlust. Ingenting lockar. Zip. Nada. Nothing.  Väldigt ovanligt för att vara jag.

Även om jag inte är sugen på något, vet jag ändå på ett logiskt plan att det finns massa gott jag gillar äta och laga till. Risoni är en av de sakerna. För er som inte redan visste det, är risoni en pastasort, i formen av stora risgryn. Jag har ju i hemlighet en teori (som jag nu kommer dela med mig av så ring inte psyket) om att pasta smakar olika beroende på vilken form den har. Och då menar jag bortsett från ändrad mängd ägg i degen, olika mjöl osv. Jag menar på att makaroner har en tråkig form och därför inte är goda, medan tex risoni har en bra form (jag gillar verkligen ris också kanske jag ska nämna) och därför är smaskens. Så är det. I mitt skafferi hittar ni inga makaroner.

Så vad gör man då med risoni? Att servera den som du skulle göra med spaghetti är inte riktigt rätt, däremot går det bra att ersätta ris med risoni i de flesta recept. Jag brukar ha risoni i pastasallader, eller koka den separat, ha i nån god sås och servera den som en väldigt krämig pastarätt/soppa/klet.  Den är ju solklar i minestrone eller gör en annorlunda risotto på den.

Förlåt, hjärnan orkar inte producera ett recept. Påminn mig så kommer det senare. Got to go, got a bed to catch.

Risoni

Mer om , .

Födelsedag!

Att fylla år nära jul och nyår är lite speciellt. Dels är folk lite extra trötta på både mat och paket efter julhelgen plus att de allra flesta även har sin nyårs bakfylla alltför färskt i minnet för att vilja gå ut och slarva igen dagarna efter. Även jag själv lägger inte riktigt samma krut på min födelsedag som om jag skulle fyllt år i juli. Men lite firade måste det ju bli ändå så i måndags hade jag lite vänner över på FödelsedagsFörFest vilket blev väldigt lyckat. Dock hade jag varken tid eller energi att bjuda på nåt mer avancerat än chips ur påse så det var det det blev. Dock svängde jag ihop en bål som liknade denna:

Födelsedags bål

  • En del vitt vin
  • Två delar fruktsoda
  • Lite apelsinjuice
  • Lite ljus rom
  • Bitar av mango, apelsin, lime och ananas
  • Is
  1. Blanda allt i en stor skål och smaka dig fram till vad du gillar. Fruktsodan kan bytas ut till läsk av valfri smak.

Denna låt gillar jag verkligen och den spelades några gånger i måndags

» Kommentering avstängd » Kommentering avstängd » Prenumerera » RSS » Trackback » Pusha » Facebook